Publicerat
Artikel av Kristina Engwall i Nordic Journal of Educational History
”… äro absolut obildbara”: Barnen på Vipeholm 1935–1963
DOI: https://doi.org/10.36368/njedh.v11i1.456
Abstract:
Hospital in Sweden was the only institution for the ’uneducated, difficult to care for feebleminded’. Although it was designed for adults, a fifth of those admitted were under the age of 15. The article focuses on the children and their everyday life 1935–1963. The starting point is a life course perspective in which children were expected to act according to normative notions of childhood, which included education and play, even though they were labelled ’uneducable’. A kindergarten was opened, but most children were considered incapable of attending. Instead, they lived a life of idleness in an environment devoid of stimulation. Children labelled as ’uneducable’ have received little attention in research, and so the study contributes empirical knowledge about a group that only gained the right to education in 1968. The article is based on archival material such as patient records, annual- and inspection reports.
Konferensbidrag: När historiska händelser får samtidens uppmärksamhet – historikerns roll och relationer till brukare och journalister
Elin Bommenel, Johanna Sköld, Anna Tunlid, Evelina Lindén, Jesper Vaczy Kragh på 30:e Nordiska historikermötet - Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige, 8–11 augusti 2022
Då och då uppmärksammar massmedia så kallade historiska skandaler såsom sterilisering, vanvård inom den sociala barnavården, höga dödstal på sinnessjukhus eller behandling av minoritetsbefolkningar. Sådan massmedial uppmärksamhet bidrar ibland till diskussioner i nutida samhällsdebatt om välfärdsstatens roll, om svek till individer i utsatta positioner och om vägar till upprättelse.
I sådana sammanhang kan historiker bidra med kunskap och perspektiv, och i den rollen har historiker ofta kontakt med journalister och brukare vilket kan vara berikande men också utmanande. Utmaningarna kan handla om att nå ut och nå fram med reflektioner om komplexa skeenden, om förändrade samhälleliga värderingar, strukturer och synsätt som kan bidra till förklaringar av det som med dagens blick tycks obegripligt. Frågan är hur relevant detta upplevs i en kontext där individer söker svar på varför livet blev som det blev och journalister (ibland) söker säljande scoop.
Utifrån egna erfarenheter som historiker som forskar om frågor som får utrymme i dagens samhällsdebatt vill vi i detta rundabordssamtal diskutera historikerns roll och relationer till brukare och journalister. Våra erfarenheter rymmer både engagerade brukare som vill använda forskning som ett argument i en upprättelseprocess till brukare som inte vill medverka i forskning överhuvudtaget. Vi har upplevt journalister som medvetet bortser från den forskning vi redovisar till ambitiösa journalister som stämmer av resultat och formuleringar.
Vi har mycket att vinna på goda relationer mellan historiker, brukare och journalister – men hur skapar vi dessa? Hur når vi ut med vår forskning? Hur kan historiker bidra i samtida diskussioner? Hur behåller vi vår professionella integritet i samarbete med brukare? Hur hanterar vi massmedia när vår kunskap åsidosätts? Dessa frågor vill vi diskutera utifrån erfarenheter bland nordiska historiker.